Laura Hartman: ”Verksamheterna har outnyttjad kompetens”

2018-04-26 14:13

Inom offentlig sektor finns stora mängder erfarenhet och kunskap som ofta hamnar i skuggan av styrning och regelverk. Detta försöker Laura Hartman ändra på.

På Kommek ska hon bland annat prata om resultaten från arbetet med Tillitsdelegationen.

Sverige har en av världens starkaste och mest utvecklade välfärdssektorer, med ungefär 1,6 miljoner medarbetare som jobbar för samhällets bästa. Men det krävs också noggrann styrning för att få en så storskalig apparat att fungera.

Enligt Laura Hartman, docent i nationalekonomi, är problemet att styrning och ledning från stat och kommun har blivit för detaljerad och kontrollerande. Återrapporteringskrav, uppföljningar och administration tar tid från verksamheten och krymper handlingsutrymmet – personalen har helt enkelt inte möjlighet att göra sitt jobb på bästa sätt utifrån sin kompetens.

Tillitsbaserad ledning

Laura Hartman är ordförande i Tillitsdelegationen, som bland annat har som uppdrag att ”genomföra projekt som främjar idé- och verksamhetsutveckling i hela styrkedjan − från nationell nivå till genomförandet i kommuner och landsting”.

− Vi har mycket outnyttjad kompetens i verksamheterna. Vi måste ta ett samlat grepp kring statlig och kommunal styrning och utveckla den åt ett mer tillitsbaserat håll. Mer tillit till varandra, och mellan staten och kommunen, säger hon.

Grunduppdraget för Tillitsdelegationen härstammar från civilminister Ardalan Shekarabi och Tillitsreformen − att analysera och lyfta frågor, samt främja nya initiativ och skapa mötesplatser och forum för kunskapsutbyte. I juni ska de första iakttagelserna sammanfattas i ett huvudbetänkande, en rapport och en forskningsantologi.

− Vi har följt tolv försöksverksamheter i kommuner och landsting runtom i landet med hjälp av olika forskargrupper. Det ska resultera i tolv olika kapitel i antologin, och kommer bli utmärkt grundempiri för oss. Huvudbetänkandet ska bli en användbar handbok som verksamheterna kan använda för vidare utveckling. Vårt mål är att konkret beskriva hur den goda, tillitsbaserade ledningen kan se ut.

Många goda exempel

Arbetet med Tillitsdelegationen har övertygat Laura Hartman om att det finns flera framgångsrika exempel på tillitsbaserad styrning i landet. Nu handlar det om att lyfta det positiva och skala upp det som görs rätt.

− Man kan säga att det finns en del positiva resultat. Men det är som med all förändring, att det också skapar friktion. ”Alla gillar förändring men ingen vill göra det själv”, som man ibland säger.

Vilka goda exempel kan du lyfta fram?
− Kalmar läns landsting är en av försöksverksamheterna. De har jobbat i ett antal år med att fokusera mer på kvalitet och värdegrund vid sidan av ekonomi, och jobbar med medarbetardriven förbättring eftersom det är medarbetarna som möter medborgare och patienter kommer i första hand. Där har man byggt upp ett ledningssystem från grunden. Borlänge har också arbetat långsiktigt med både sin styrmodell och kulturen som bygger på tillit, med Borlängebon i centrum. I Linköping arbetar man med egen kvalitetsgranskningsmodell som stödjer lärande och verksamhetsutveckling. Generellt ligger fokus på att lära sig av resultaten, snarare än att kontrollera.

Det låter ändå som att det finns en hel del handlingsutrymme ute i den offentliga verksamheten?
− Absolut, i slutändan är det ju inte så mycket som är absolut nödvändigt. Lagar och förordningar ska förstås gälla, även om de också går att ändra på sikt. Många av reglerna, riktlinjerna och policybesluten är skapade av verksamheterna själva − i all välmening förstås, men summan blir för stor. Bestämmer man sig för att hitta nya sätt att styra och leda, ja då finns det en del handlingsutrymme.

Varför är Kommek en viktig mötesplats i det här sammanhanget?
− Kommunekonomerna är en jätteintressant målgrupp med viktiga maktpositioner i samhället. Det ska bli spännande att diskutera hur man kan bygga in styrning och ledning utan att tappa bort ekonomin i det hela. Jag ser fram emot att ta del av deras reaktioner och diskutera vidare efteråt.